Fredagsmys!
Så var det fredagsmyyys! Ett ovanligt fredagsmys, ovanligt tyst och konstigt - Filip har tagit med sig Oline, Alice och Frida och åkt till Mona i Gävle. Vilket JUBEL det blev här hemma när vi berättade det alldeles innan de skulle fara, tänk att vi kunnat hålla det hemligt. Det är superkul att få överraska och speciellt när de inte har en aning alls om vad det är. Som sagt, de blev galet glada och sällan har jag väl sett de så snabbt i kläderna och ut i bilen. Lite ledset i magen blev det såklart, jag hade gärna följt med och träffat goa svägerskan och hennes illbattingar, men samtidigt får chansen att plugga till tentan. Det kan behövas, jag ligger efter så det dånar om det. Än har jag dock inte ens tagit fram böckerna. Tänk att jag blir så lamslagen av lugnet!
Nu har jag iallafall börjat återhämta mig. Har precis fixat till lite chokladmousse med hallon á la lchf som jag och Paula ska avnjuta om nån timme. Hur gott som helst blev det, kan dela med mig av receptet sen om det är nån som är sugen på en kolisfattig fredagssmask :-)
Ja, det är alltså bara jag och Paula hemma. Igår var Beckis hem och övningskörde, sen sov hon, Alice och Frida hos momma och hjälp vad ledsen Frida var när vi skulle åka därifrån. De saknar sin storasyrra, det värmer i mammahjärtat att se hur stark syskonkärleken är trots alla år som skiljer dem åt. Jag minns själv hur jag alltid längtade efter min storasyrra när jag var liten, hon var fjorton år äldre än mig och flyttade till Stockholm när jag var fem-sex år. Men vi står varandra nära ändå trots alla år och mil emellan, lite kul är det också att vi fått barn samtidigt, och de har i sin tur blivit jättenära kussar.
Så idag känner jag mig väldigt from och kärleksfull i hjärtat, haha, det gör jag alltid när jag ser mina ungar ihop eller när barna inte är hemma. Men ibland är jag på irriterarhumör, ofta när jag kör bil. Jag har dåligt bilsinne, brukar jag säga. Kanske är det för att jag vet att de jag skäller på inte hör mig och så kan jag lufta ur mig allt där bakom ratten. Barnen är vana och reagerar inte längre på mitt gafflande, tyvärr glömmer jag ofta bort mig när jag har andra i bilen och påminns när jag får lite försiktigt undrande blickar från nån stackars rädd passagerare. Då brukar jag lite skamset förklara att jag är lite schitso vad gäller det här med bilkörning. Jag hoppas de förstår ;-)
Sen kan jag bli irriterade på andra löjliga saker, ska träna mig på att inte bli det. Till exempel på föreläsningar vi har på universitetet. Sist satt en tjej med världens toppluva framför mig så jag fick luta mig för att se - nu låter jag säkert Hedenhösig men MÅSTE man ha höga toppluvor på sig inomhus? Sen ska ju en del pladdra på för att de gillar sin egen röst, och gärna om sånt som är totalt oväsentligt också. Har de därtill Lena Nymans (vila i frid, jag såg att hon hade dött...) värsta stockholmsdialekt och draaar ut på iiina och aaaana så där teatraliskt, ja då vaknar irrotrollet inom mig. MEN jag ska som sagt jobba med att inte låta sånt irritera mig, jag gör säkert saker jag med som folk blir galna på. Typ svär i bilen ;-)
Nä, nu tror jag det blir ett bad, sen blir det som sagt chokladpudding med Paula och kanske en bra film? Let´s dance har jag ledsnat på för länge sen så det tänker jag inte slösa min tid på :-)
Nu har jag iallafall börjat återhämta mig. Har precis fixat till lite chokladmousse med hallon á la lchf som jag och Paula ska avnjuta om nån timme. Hur gott som helst blev det, kan dela med mig av receptet sen om det är nån som är sugen på en kolisfattig fredagssmask :-)
Ja, det är alltså bara jag och Paula hemma. Igår var Beckis hem och övningskörde, sen sov hon, Alice och Frida hos momma och hjälp vad ledsen Frida var när vi skulle åka därifrån. De saknar sin storasyrra, det värmer i mammahjärtat att se hur stark syskonkärleken är trots alla år som skiljer dem åt. Jag minns själv hur jag alltid längtade efter min storasyrra när jag var liten, hon var fjorton år äldre än mig och flyttade till Stockholm när jag var fem-sex år. Men vi står varandra nära ändå trots alla år och mil emellan, lite kul är det också att vi fått barn samtidigt, och de har i sin tur blivit jättenära kussar.
Så idag känner jag mig väldigt from och kärleksfull i hjärtat, haha, det gör jag alltid när jag ser mina ungar ihop eller när barna inte är hemma. Men ibland är jag på irriterarhumör, ofta när jag kör bil. Jag har dåligt bilsinne, brukar jag säga. Kanske är det för att jag vet att de jag skäller på inte hör mig och så kan jag lufta ur mig allt där bakom ratten. Barnen är vana och reagerar inte längre på mitt gafflande, tyvärr glömmer jag ofta bort mig när jag har andra i bilen och påminns när jag får lite försiktigt undrande blickar från nån stackars rädd passagerare. Då brukar jag lite skamset förklara att jag är lite schitso vad gäller det här med bilkörning. Jag hoppas de förstår ;-)
Sen kan jag bli irriterade på andra löjliga saker, ska träna mig på att inte bli det. Till exempel på föreläsningar vi har på universitetet. Sist satt en tjej med världens toppluva framför mig så jag fick luta mig för att se - nu låter jag säkert Hedenhösig men MÅSTE man ha höga toppluvor på sig inomhus? Sen ska ju en del pladdra på för att de gillar sin egen röst, och gärna om sånt som är totalt oväsentligt också. Har de därtill Lena Nymans (vila i frid, jag såg att hon hade dött...) värsta stockholmsdialekt och draaar ut på iiina och aaaana så där teatraliskt, ja då vaknar irrotrollet inom mig. MEN jag ska som sagt jobba med att inte låta sånt irritera mig, jag gör säkert saker jag med som folk blir galna på. Typ svär i bilen ;-)
Nä, nu tror jag det blir ett bad, sen blir det som sagt chokladpudding med Paula och kanske en bra film? Let´s dance har jag ledsnat på för länge sen så det tänker jag inte slösa min tid på :-)
Kommentarer
Trackback
